definition: En jitanjáfora är en poetisk komposition uppbyggd av ord eller uppfunna och meningslösa uttryck, vilket skapar en phonic spel, och meningsfullt och konnotationer i sitt sammanhang.
Termen myntades av Alfonso Reyes 1929, som tog ordet i en dikt av kubanska poeten Mariano Brull, men Brull var inte den första poeten att använda denna teknik. Det är en gammal och anonym resurs som visas i populär poesi, folk och barnvisor och även poesi Lope de Vega.
Under nittonhundratalet den odlades av de spanska och latinamerikanska avantgardistiska poeter som Rafael Alberti, Nicolas Guillen och Vicente Huidobro.
Exempel: Detta är ett fragment av dikten "Leyenda", av Mariano Brull:
Filiflama alabe cundre
vinge alaúnea alífera
alveolea jitanjáfora
liris salumba salifera
Detta andra exempel på en jitanjáfora är ett fragment av "El Bosco", av Rafael Alberti:
Snout djävulen,
ojipelambrudo,
Jag cornicapricudo,
jag perniculimbrudo
och rabudo,
zorrea,
pajarea,
mosquiconejea,
ångar,
ventea,
pedítrompetea
med en tratt.
Kärlek och dans,
dricka och hoppa,
sjunga och skratta
luktar och berör,
ät, otuktig,
sova och sova,
gråta och gråta
Mandroque, Mandroque,
Devil Palitroque.
Tweet, tweet, tweet!
Jag rider och skrattar
Jag rider på en hane
och i en porcupine,
på en åsna, på en häst,
på kamel, på björn,
i groda, i rävar
och i en kornett.
Verijo, verijo,
Djävulen Garavijo ...
